söndag 15 februari 2009

Reseminnen hemifrån från Thailand

Jag skrev i förra inlägget om en av mina favoritbloggar: wushu. (observera, mina älskade bloggvänner, att jag inte älskar er mindre för att jag bara nämner en av bloggarna som jag följer. Jag älskar er alla lika mycket, eller åtminstonde på olika sätt. Du är med din blogg en del av det kaldejoskop som skapar en meningsfull tillvara för mig. Till exempel Ett liv i rörelse som ger både tränings- och kosttips av en professionell tränare i Stockholm)
Hursomhelst - wushu fick mig att börja minnas min tågluffarresa i Kina för väldigt, väldigt länge sedan. Så jag skrev ner lite sporadiska minnen från resan. Bara att ge som exempel. Nästa dag ligger det ett mejl från pappsen i Thailand som är en trogen läsare. Han bidrog med ett eget minne från min resa, fast från hemmaplan (inte Thailand utan från Mölndal, där vi bodde då).
När jag var i Asien, ringde det på dörren hos pappa. Det visade sig vara polisen som undrade var jag höll hus någonstans. Pappa svarade att jag var någonstans i Asien så om dom ville ha tag i mig fick dom leta där.
-"Han är efterlyst, bara så du vet", sade polisen. "Han får höra av sig så fort han kommer hem" och så gick de sin väg.
Bakgrunden: Jag hade sökt vapenfri tjänstgöring På den tiden (för länge, länge sedan) var det allmän värnplikt och ALLA män skulle göra lumpen. Det fanns olika sätt att slippa detta. Du kunde vara: Förståndshandikappad, bög, moraliskt omotiverad att döda eller vägra bära vapen. I det sista fallet var det fängelse som gällde istället.
Jag sökte vapenfri tjänstgöring. Fick avslag. Åkte till Hongkong en månad innan jag skulle rycka in i militären. Och när jag, sådär i mindre god tid innan, bokade min returresa till Sverige, fanns det inga platser. På minst en månad till, svarade de mig. Så jag skrev ett fint brev till mitt befäl i Sollefteå och förklarade att: Sorry, kan inte dyka upp vid avtalad tid, men ringer när jag kommer tillbaka till Sverige, ber om ursäkt osv...
Eehhhh... naivt?? JA!
Efterlyst av polisen. polisförhör när jag kom hem. Tingsrätten. Villkorlig dom och dagsböter. OCH jag fick göra militärtjänsten ändå!
Kontenta? Minnen väcker minnen. Och boka alltid returresa om du har en tid att passa.

7 kommentarer:

carro sa...

Ja du, det har hänt en del sen den tiden. Till och med på "min tid", när jag var i den åldern då grabbarna gjorde lumpen så var det hårda bud. Fast jag börjar ovilligt inse att det snart kan räknas som 100 år oxå.
Härligt att läsa att du is back on track vad det gäller din träning igen!!!

Vida sa...

Fnissade faktiskt när jag läste fast det är klart att det var nog inte roligt när det väl hände...

Ha det gott!

Vida

Andrej sa...

Carro: Det komiska var att jag inte fick fullfölja lumpen utan att de kanstade ut mig efter tre månader, på grund av kassa fötter. Snacka om mycket bråk för ingenting.
Vida: Lite Kafka över det hela. Overkligt på något sätt. Men så går det när du är naiv.

Mamma Melissa sa...

Ha ha -helt tokigt! Herregud, så du är alltså en förrymd brottsling i grund och botten... detta bådar illa;.) Ha ha... militären alltså...

Andrej sa...

MM: I de djupaste vattnet simmar de största rävarna... eller hur man nu säger

Snorkfröken S sa...

Oj, vilken historia. Och att du dessutom blev utslängd sen. Var ett år i USA, och där morrade de också lite över att någon returresa inte var bokad.

Andrej sa...

Snorkfröken: Oj. USA? Var det lika galet och gästvänligt som alla säger??