Så nära...

Sonen kom till final. Elva stycken i hans grupp, de flesta med högre ranking än han har. Han går till final, lite kringeli-krokigt, men ändå.

Han stupar i finalen, på något som jag tycker är en ren bortdömning. Ja, jag vet. Jag är absolut inte objektiv, men... hur kan det bli så att två av fyra domare i en final tillhör den ene finalistens klubblag? Det måste vara oerhört svårt att vara opartisk. I det fallet också. Men det var en riktigt bra match!

Kungälvs Taekwon-do kom tvåa i totaltävlingen. Grymt bra!

Håll tummarna

Imorgon bär det av till Stenungsund för Sonen.
Första tävlingen i Taekwon-do på säkert ett år nu.



Guld???

Nu...

Nu var det klart!
Ångesten kommer smygande. Spänningen likaså. Det kan bli en riktig glädjehelg!



7/5 - postmilen i Skatås, där målet är sub 60. Varje halvminut under är en dröm!!!
8/5 - ledaruttagning på Friskis, där jag skall testas till Ki-boxledare. Uff!!

Farliga sporter

Min sambo brukar klaga på att jag håller på med kickboxning - att det är farligt, att jag ibland får ont, är blåslagen, haltar och (hmm) ojar mig över stela lår och öm käke.
Men tittar vi på vem som oftast är på akuten - ja då vinner hon lätt. Hon har blivit översprungen av hästar, sparkad på (järnskor slår hårdare än handskar, kan jag intyga), trampad på, biten, avkastad (brutet nyckelben) och spetsad av träd under ridtur.

Det senaste hände idag. När jag var klar med kickboxningen så ser jag att min sambo ringt tre gånger. Det visar sig att hon är på akuten för att gon under sin ridtur ridit in ett kullfallet träd, vars topp skurit in i handen på henne. Djupt var det också.

Nä. Tacka vet jag kampsport!

Jag ljuger....

..så att jag tror mig själv ibland. Fast jag erkänner förstås, för verkligheten kom snart ikapp mig och satte mig på plats igen.



Hur jag räknade? Jo, jag har två låtlistor som jag brukar använda när jag springer - en lite kortare och en lite längre. Det skiljer bara tio minuter på dem, och låtarna är i stort sett identiska. Så när jag hör att jag är på näst sista låten får jag tokfnatt - för det innebär att jag sprungit dryga 47 minuter. Vilket för mig är sjukt och overkligt snabbt.
Sedan, när jag väl tittar på låtlistan märker jag naturligtvis att det är den längre listan jag sprungit på - vilket innebär en tid på ca 57 minuter.

PS: Det där med järven ÄR sant. Den stod mitt på vägen och skrämde skiten ur mig. Och så vill jag be alla äkta värmlänningar om ursäkt för den dåliga imitationen av värmlänska - men "when i Rome...."

Axplock

Ett litet axplock från vårat torp i Värmland - massor med djur som vaknat till liv, inklusive oss själv, alltså. Vilka dagar vi fick!









Ett axplock från Värmland: