lördag 12 december 2009

Lätt som en plätt

Eller rättare sagt, tung som tjugo plättar.
Helt utsvulten kastar jag mig över de nygräddade plättarna. Jag fick i mig tjugo stycken, med vispgrädde och sylt. Gudagott men det är ju inte direkt så att jag känner mig lätt som en fjäder. Men vad gott det var...
Och nu sitter jag, lite lätt illamående, och funderar på hur de femton minuterna fys skall se ut på kickboxningen imorgon. Jag har ett grundkoncept, som jag lagt på och gjort om litegrann, men jag undrar om det verkligen kan göras så genomdj-v-ligt. Tanken är att det INTE skall kunna gå att genomföra. Och... jag tror banne mig att det blir så...
(Och för dig som börjar bli orolig: Nej, jag är INTE med på detta fyspass)

fredag 11 december 2009

Mys-mys-jogg

Jag hoppade över Taekwon-don idag och ägnade mig åt en friluftsaktivitet uppe i Fontin. Mörkt och kallt. Nästan alldeles ensam. Bara jag och min andedräkt som pustade ut små ängmoln framför mig i kylan.
Jag hade redan från början bestämt mig för att njuta av joggingturen. Jag lugnade ner tempot så fort jag kände att andningen blev ansträngd, men jag behövde aldrig ta till gång - inte ens i skidbacken. Bara lugnt och stilla och otroligt skönt och avslappnat.
Vad händer då?
Jo, jag springer i stort sett nästan på samma tid som jag sprang på i somras, när jag tog ut mig så att jag höll på att kräkas. Vilket bevisar för mig själv det jag länge har tjatat på na träningskompisar om: slappna av. Ha skoj. Allt blir så otroligt mycket enklare då...

torsdag 10 december 2009

Clinchträning

Igår var jag på Göteborgs Kickboxning. Jag gick in för att ta det lugnt och det var lugnt. Det blir tydligen alltid så när julen närmar sig. Så det var en rätt stillsam träning, som var inriktad på clinch. Fastlåsningar i clinch, losstagningar genom förflyttningar och massor av andra knep. Plus, som en bonus, clinch-sparring, där vi skulle använda oss av alla tekniker.
Nackdelen med dessa övningar syns väl rätt tydligt på bilderna. Massor med färger på överarmarna och min pacemaker syns ju lite mer än vanligt (den lilla fyrkanten på högra bilden). Men roligt var det - och definitivt något att ta med till Korean Kickboxing. Fast då skall jag stå vid sidan av och skratta åt alla som blåmärker sig. Hahaha...

tisdag 8 december 2009

Mental träning

Bowling?
Nä.
Jag hade en mental genomklappning i torsdags och fredags efter det tråkiga beskedet om tävlingsförbud i kickboxning. Och jag har bearbetat hur jag skall ställa mig till de rekommendationer som jag fått angående träningsdoser och intensitet.
Det innebar en joggingtur i lördags, lite lugnare kickboxning i söndags, medel- och cirkelfys i måndags och kickboxning i dag. Alltså i stort sett samma träningsdos som vanligt. Men det är ändå inte samma sak. Jag tar det (omedvetet) lite lugnare, jobbar inte upp mig till maxpuls. Det känns konstigt. Det är samma träning som förut fast inte samma ändå.
Mycket, mycket konstigt.

söndag 6 december 2009

Bowling?

Jag har inte uppdaterat bloggen värst mycket sista tiden. Det beror delvis på en kraschad dator, men även på att jag varit lite omtumlad, rent mentalt.
Jag var hos idrottsspecialistenSU i torsdags. Han var väldigt trevlig och sympatisk, men det som jag trodde skulle vara en undersökning blev istället ett långt samtal om träning.
Han hade, tillsammans med fyra andra läkare, analyserat ultraljudet på mitt hjärta. Noggrant. De konstaterar en defekt i hjärtat som är otvetydig. Och han ger mig följande riktlinjer under den halvtimmen som vi pratar:
  • Tävling (allrahelst kickboxning) är absolut uteslutet. Det adrenalinpåslag som man utsätter kroppen för i en match ökar risken för ett hjärtstillestånd så dramatiskt att det är förenat med livsfara.
  • Han rekommenderar att undvika all form av kontaktidrott (handboll, fotboll, ishockey, basket, kickboxning...) då en smäll mot pacemakern kan skada mig, alternativt kan ett slag mot hjärtat få trådarna inne i hjärtat att lossna. Detta är dock en rekommendation.
  • Han rekommenderar mig att undvika alla pulstoppar. Ett förslag var att äta beta-blockerare för att hindra hjärtat från att gå över 130-140 slag/minut. Han rekommenderar att undvika träning på elitnivå och tävlingsnivå.

Allteftersom jag försöker lyssna på vad han säger får jag mer och mer svårt att ta till mig informationen. Allt som jag tycker är roligt i träningsväg rekommenderar han att sopa bort. Jag får nästan panik där jag sitter på britsen. Sitter och ler fånigt och så nickar jag med huvudet. Ler. Svarar "jag förstår" trots att jag inte alls förstår.

Till slut så frågar jag honom hur han ställer sig till Friskis&Svettis. Vilken nivå är riskfri: Bas, medel eller intensiv? Det är då han tittar på mig och svarar:

-"Bowling är riskfritt. Liksom promenader. Och att cykla lugnt"

-"Men inte Friskis&Svettis?"

-"Bowling är bra."