lördag 14 mars 2009

Lördagsgodis

Ibland är livet enkelt. Lite Hoppis&Skuttis, lite crosstrainer (medelpuls 155 i tjugo minuter), massor av skön strechning, korv stroganoff, lite nötter och russin och soffläge med datorn.
Mmmmm....

fredag 13 mars 2009

Cykla året runt

Det här med att cykla till jobbet i mars månad. Ibland tvivlar jag på att mina idéer är praktiskt genomförbara.
Kanske dags att investera i en snöskoter?
Fast. Miljön blir väl kanske glad åt cyklandet. Och mina benmusklar också?
Och jag blir garanterat mentalt stark!

torsdag 12 mars 2009

Ett öga rött


Vi körde ju grappling på kickboxningen i tisdags. Det var väldigt skoj och väldigt jobbigt. Speciellt för mitt vänsteröga, som råkade studsa in i motståndarens finger och troligtvis träffa nageln.
Motståndarens fingernagel klarade sig hyfsat bra, men mitt öga fick sig en rejäl törn.
Åkte efter många om och men in till jourmottagningen i onsdags bara för att kolla upp det. Det sved, var illrött och hade börjat svullna igen. Mina kollegor var för övrigt överförtjusta eftersom gårdagens stora händelse var ledningsmöte-
-"Haha, första gången jag hört att någon skadad sig på ett finger i kickboxning!"
-"Det var grappling" försökte jag mig på att förklara.
-"Haha - han kontrade in ett pekfinger på dig"
-"Det var..."
-"Har inte tränaren förklarat att om ni använder handskar så kan ni inte skada er på fingrarna? Hahaha!"
-"Det var..." och sedan insåg jag att det var en hopplös och i grund och botten rätt komisk situation. Det var bara att le och se glad ut. Vad är väl sju timmars gliringar mot ett finger i ögat?
Hursomhelst. Efter två timmar på jourcentralen fick jag träffa läkaren som konstaterade att hornhinnan var trasig. Ögonsalva med antibiotika, en sträng i ögat fyra gånger om dagen i fem dagar. Rast vila,
Därmed ingen träning igår. Därmed får jag bryta sträckträningen efter 17 dagar, vilket var tråkigt.
Jag kan konstatera följande: Jag kan träna med urinvägsinfektion. Jag kan träna med halsont. Jag kan träna med trasiga knän. Men jag kan inte träna med ett mikroskopiskt hål på hornhinnan!
Slutledning: Liten tuva stjälper ofta stor lass????

tisdag 10 mars 2009

Utförsbacke

Känns som om mitt flyt har vänt lite. Visserligen har rationaliseringsprojektet fått en bra start på jobbet, med två grupper som jobbar självständigt och är självgående men hälsan är ju lite vacklande:
Urinvägsinfektion kunde man inte konstatera på VC - men de skickade provet för odling till Stockholm. Det gjorde man sist också. Ont i halsen har jag fortfarande men läkaren kunde inte se något - så det är väl bara inbillning?
På kickboxningen körde vi grappling - med konsekvenser. Råkade få en finger eller om det var en nagel i ögat vilket kändes rätt mycket. Vänsterögat är rätt suddigt. Ingen bra förutsättning när vi gick över till sparring. Såg varken hookar eller sparkar som kom från vänster, så vi kan väl kalla det smärtträning. Missbedömde dessutom en spark så att benet vek sig, vilket gjorde lite ont i knät. Kom upp på fyra. Eller om det var åtta.
Nåja! Jag har ju överlevt dagen. Kan sitta och blogga. Bilen gick igenom förbesiktningen.
Tror jag tar en time-out imorgon och kör ett spinnpass istf Ki Box. Känner inte riktigt för närkontakt just nu.
Godnatt och sov gott alla vänner.

måndag 9 mars 2009

Sicken blås(a)

Började lite svagt förra veckan, tror det var i onsdags. Blev lite värre på torsdagen och sedan ännu lite mer på fredagen. Lite bättre på lördagen och hyfsat bra på söndagen, men idag, på måndagen, funkade det inte.
Bara att erkänna för sig själv och jag tog ett djupt andetag och slog därefter numret till vårdcentralen. Jajamen, där fick jag det bekräftat:
Urinvägsinfektionen var tillbaka. Och det ordentligt. Så det blir bara att pallra sig iväg imorgon bitti och få domen. Kan ju avslöja att blod i urinet var "droppen". F-n att jag alltid skall vänta tills det är försent.
Visserligen gick det bra att köra medelpasset idag ändå - men det känns i njurarna.
Vad säger man - "Det som inte dödar, det härdar?"

söndag 8 mars 2009

Träning vecka 10

Då var det dags att summera vecka tio: Jag har nu tränat 14 dagar i sträck. Känner inte av det något särskilt, mer än att ett eländigt halsont dök upp i onsdags. Hade jag inte kört sträck-träning, så hade jag kastat in handuken för länge sedan. Men jag har ingen feber, inte öm i kroppen - så jag kör på.
Så här såg veckan ut:

Måndag: Medelpass på Friskis: 1 timme
Tisdag: Kickboxning; 1,5 timmar
Onsdag: Ki Box; 1,5 timmar
Torsdag: Skivstång på Friskis; 1 timme
Fredag: Löpning jobbet-hem; 5 km ca 40 minuter
Lördag: Löpning 2,5 km + intervallträning totalt ca 30 minuter
Söndag: Kickboxning; 1,5 timmar
Vägning: 82,9 kilo

Läskigt att springa med halsont. Men det gick bra, trots att jag blev väldigt flåsig. Hade medvind hem denna gång, så skråckupplevelsen var inte fullt så stark denna gång. Men fortfarande sjukt långsamt och sjukt jobbigt (eller om det bara är tråkigt?). Jag kan iaf inte slappna av när jag springer. Den saken är säker.

Om min kompis


Jag vill gärna visa en bild på min kompis - han (?) som fixar så att mitt hjärta slår i den takt det skall göra (50 slag/min i vilopuls) och som även sätter in en kickstart när jag behöver öka frekvensen samt andningen.
Han är som en vän skall vara: hjälpsam, alltid närvarande när man behöver honom, pålitlig, kan bevara en massa hemligheter (all aktivitet spelas in och sparas i en chip) och kan vara lite påstridig när det behövs.