Jag har då inte varit med om maken. När det gäller konstiga matvanor, alltså.
På julafton startade jag det sedvanliga frosseriet, fast i en rätt mild form (enligt mig själv). Jansssons frestelse, krabbomlett, lax, sill och ägg i första omgången. Köttbullar, skinka, senap, prinskorv och lite salami i andra omgången. Kaffe och en pepparkaka. Sedan lite äggost med sylt (två timmar senare).
Två lättöl.
Sedan började jag dricka. Vatten alltså. Glas efter glas efter glas. Sedan började springet på toa. Plus att jag fick fortsätta drick vatten. Pågick hela natten. Och halva juldagen.
Senast jag kände så var när jag åt en kebab för typ fyra månader sedan. Helt uttorkad i munnen och kroppen. Totalt slut i kroppen. Kände mig bakfull och grinig och trött.
Idag fick jag svettas ut det sista från julafton. Och som senast med kebaben smakade svettet - salt. Vansinnigt salt. Så som en slutsats: det finns fördelar med att äta bra mat under ett år. Kroppen säger ifrån när man äter "dålig" mat - i detta fall sådan mat som är alldeles för salt.
24Correns Tv reportage
2 timmar sedan
"Hallååå... kan vi gå snart eller...? Jag måste *** för ***!"