Vinterschizofreni

Jag vill förklara en sak angående vintern:
Personligen älskar jag detta väder. Kyla, snö, is och allt som jag tycker hör en vinter till. Bra kläder och skor och du klarar att vara ute i detta väder och samtidigt njuta. Det är ljust och vackert. Barnen frossar i pulkaåkning. Hunden har blivit valp på nytt. Soppor och grytor smakar extremt gott i detta väder.
Kort sagt: personligen älskar jag vintern när det verkligen är vinter.

Sedan kommer den andra sidan. Jobbsidan.
Våra brevbärare delar ut post i ca fyra timmar om dagen, måndag till fredag. Oavsett kyla och underlag. Och trots att vi har bra kläder, använder lager på lager, dubbla handskar, Goretex, allt vad du skall kunna önska dig (nästan)... så kan du inte hålla värmen. Tårna fryser, fingrar fryser, kroppen fryser. Det är halt, spårigt, isigt och cyklarna är tunga, svårstyrda och jobbiga att släpa över snövallar och andra hinder. Min jobbsida får ont i magen av snöfall och kyla.

Men du som läser detta kan underlätta för mig och din brevbärare. Om du skottar och sandar utanför huset, håller rent framför brevlådan så inte snövallar byggs upp, har lådan rätt placerad (rätt höjd och med inkastet i brevbärarens färdväg) så underlättar du enormt mycket.
Snälla?

Bra coach

Jag hade mitt coachmöte idag, långt bort från kontorets stökiga rum. Jätteskönt att få komma iväg och sitta i lugn och ro och gå igenom målbilder, upplevelser och annat som maler i ens hjärna.
Framför allt att få sitta med en person som lyssnar och har tystnadsplikt. Lite som att bikta sig, faktiskt. Jag kan vara öppen med alla mina svagheter, tillkortakommanden och tvivel utan att den som lyssnar skrattar åt mig eller retar mig för det. Och när jag suttit och pratat en stund säger jag något som förvånar mig själv:
-"Jo, jag tycker ju inte längre att jobbet är högsta prioritet. Det finns andra saker som jag värderar högre, t.ex. träning och familj."
Hoppsan!
Inte något jag skulle vräka ur mig i ett utvecklingssamtal, kanske.

Lämnar rummet efter en och en halv timme med ett leende på läpparna. Rakare axlar. Mer energi. Och lugnare, för det mesta jag tvivlar över verkar andra ha tvivlat över innan mig.

Filmtajm!

Äntligen funkar det! Varsågoda och njut:





PS. Ingen skadade sig i sparringen. Lite får man ju tåla...

H*LV*TE

AAARGHHHHHHHHH

Jag får rådamp, ADHD och CPAD!
Det går f*n inte att lägga upp filmen som jag har från träningen. Jag blir tokig!!!

Nu har jag hållt på i två timmar utan att lyckas. Tar en liten paus.

Laddar

Fy fasiken vad det suger i träningsnerven.
Värdade på medelpasset idag och det gör inte saken bättre. Ungefär som att ta ett par nötter ur en skål och låta resten ligga kvar.
Därför kurerar jag mig med att studera olika fyspass - bl.a. från Bjj som kör hårda övningar både när det gäller styrka och kondition.
Nu har jag nog snickrat ihop ett litet fyspass till på tio-tolv minuter. Det skall jag testa imorgon. Och jag skall ta med mig en filmkamera.
I bästa fall ligger filmen ute imorgon kväll. Fyll upp en skål med popcorn, ett glas cola, sätt dig ner och njuuuuuut.

Helgen har gått, helgen är kvar

Söndag kväll. Det är rätt skönt på ett sätt.
Full fart utan träning. Kan man säga så?
På lördagen var det Hoppis&Skuttis, jobbet en stund, Friskis en stund (nej, jag tränade inte utan hjälpte till vid incheckningen till cirkelfysen) och sedan hem för att laga mat.
Idag hämtade jag hö till pållarna (det är ju närmast som träning - att slänga ner trettio tiokilosbalar från höloftet, kånka upp dem på släpkärran och sedan bära in dem i stallet), körde fys med Korean Kickboxing (nej, jag tränade inte själv utan höll i fysen). Inriktningen var bålträning indelat i fyra stationer:

• Köttbullen: Ligg raklång på rygg på golvet med händerna utsträckta. Du skall hålla en pinne i händerna och göra en situp. Försöka få pinnen att komma förbi fötterna.
• Plankanställning: Vänster knä skall snudda vänster armbåge. Sedan höger knä mot höger armbåge.
• Rullande situps: Sitt upp med händerna knutna och mot kinderna. "Rulla" ut mot sidan, ner, och upp igen, som i en halvcirkel. Avsluta med två raka slag.
• Torrsim: Ligg på mage. Håll händerna utsträckta framför dig och för dem i en vid cirkel mot höfterna, ungefär som i bröstsim. Händerna skall aldrig nudda vid marken.

Som vanligt så körde jag ca 45 sek med 15 sek vila mellan. Jag sprang mest och hejade på. Skoj!

Och nu är det rätt energilöst, soft, lugnt och stilla. Imorgon trampar det igång igen. Häng på....