om du kan kalla det för vilodag egentligen. Jag gick upp kvart i fem som vanligt. Cyklade mina sex kilometer till jobbet. Jobbade mest med sortering och brevbäring under dagen. Cyklade hem vid kvart över tre för att hämta Sofia på dagis. Hem och laga mat.
Nä. Vilodagen var nog i första hand från träningen. Jag får tid att uppdatera mig i bloggningen. Jag följer en intressant blogg från Kina just nu. Wushu. Det väcker en del minnen till liv!
1989 var jag i Hong Kong. Jag bara åkte dit. Det är sånt jag gjorde på den tiden. Jag fick infall och följde dem fullt ut. Som till exempel att åka till HongKong utan att planera det något vidare innan. "Det ordnar sig" var mottot och underligt nog så brukar det göra det.
Flög från Landvetter och missade anslutningsflyget i London. Fick byta biljetter och ta en annat flyg som mellanlandade på Fillipinerna. När jag sedan äntligen anlände till Hongkong hade allt mitt bagage försvunnit någonstans i Asien. Dessutom kom jag fram mitt i natten, iklädd jeans, flanellskjorta och skinnjacka - i trettiogradig värme med 90% luftfuktighet. Och utan något hotellrum.
Jag bodde på vandrarhem, tågluffade inne i "Communist China" med en rad olika människor från hela världen. Två engelsmän som fotvandrat över Himalaya. En tysk kille som studerade kinesiska. Två tyska tjejer. En övervintrad amerikansk hippie, vars livsuppgift var att rädda hundvalpar från att bli uppätna.
Jag åt på illegala utekrogar i Hongkong, gatukök i Kina, syltor i Xian, Goungzhou, Beijing och gud vet var annars. Rökte kinesiska cigaretter och drack kinesikt öl. Jag fick visa upp att jag inte hade tatueringar när jag skulle träna på gym (Triadmärken). Träffade två utomordentligt trevliga Chilenare som flyt från militärtjänsten i sitt hemland. Ett gäng svenskar som bjöd mig på Malboro och Carlsberg (åh, gud vad gott DET var).
Alla dessa minnen som bara dök upp och överföll mig när jag läste wushu-bloggen. Och jag tycker verkligen om dessa mina minnen från arton år tillbaka. Jag tänker vila och låta dem komma tillbaka. Det känns bra att återvända till Kina även om det är "bara" i fantasin...
.png)
fredag 13 februari 2009
torsdag 12 februari 2009
Winning streak
Nu är jag definitivt tillbaka i "gammal" god form.
Min vecka fram till nu, när det gäller fysisk aktivitet:
Lördag: Hoppis&Skuttis samt joggning
Söndag: Kickboxning 1,5 timme
Måndag: Medelpass på friskis, 1 timme
Tisdag: Kickboxning 1,5 timme
Onsdag: PULS-pass på friskis, 1 timme
Torsdag: Skivstång på friskis 1 timme
Cykling till o från jobbet 5 mil.
Jag känner mig visserligen lite seg i benen, men ändå förvånandsvärt pigg för denna träningsmängd. Ryggen verkar okej, har bara lite "skav" där ryggskottet var, men det hämmar mig marginellt.
Min vecka fram till nu, när det gäller fysisk aktivitet:
Lördag: Hoppis&Skuttis samt joggning
Söndag: Kickboxning 1,5 timme
Måndag: Medelpass på friskis, 1 timme
Tisdag: Kickboxning 1,5 timme
Onsdag: PULS-pass på friskis, 1 timme
Torsdag: Skivstång på friskis 1 timme
Cykling till o från jobbet 5 mil.
Jag känner mig visserligen lite seg i benen, men ändå förvånandsvärt pigg för denna träningsmängd. Ryggen verkar okej, har bara lite "skav" där ryggskottet var, men det hämmar mig marginellt.
onsdag 11 februari 2009
Stel som en pinne
Det var ju nypremiär på kickboxningen igår - ja, inte träningen då, men för sparringen. Träningen gick bra, Känner inte av ryggen nämvärt och jag börjar få hyfsat flås och bra axelkondis. Självförsvar, lite fys, skuggboxning, Björnsvep, kombinationer på mittsor och sedan...
sedan följde en halvtimmes intensiv sparring. Först en mot en (lååånga ronder), sedan två mot en (korta ronder; typ 3 ggr 1 minut).
Då kan jag sammanfatta sparringen så här: stel som en pinne, fötterna fastfrusna eller fastväxta i golvet (dykarkängor), dålig för att inte säga obefintlig tajming i slag och kombinationer, halvslapp gard och lite allmänt mesigt.
Det släppte lite när vi sparrades en mot två, för då gällde det liksom livet. När den förlängda ryggmärgen kopplades in och jag slutade tänka på vad jag gjorde, fungerade det f-n så mycket bättre.
För att sammanfatta detta positivt (ja, jag vet, för Magda Gad blir väldigt arg på mig när jag tänker i negativa banor) så överlevde jag träningen, jag backade inte undan utan försökte stå kvar eller sidsteppa, och framför allt, så kom jag igång i slutet. Jag tar med mig detta som en koncentrerad doft till nästa träning... för det är nog så nu...
...the ruskie is back!
sedan följde en halvtimmes intensiv sparring. Först en mot en (lååånga ronder), sedan två mot en (korta ronder; typ 3 ggr 1 minut).
Då kan jag sammanfatta sparringen så här: stel som en pinne, fötterna fastfrusna eller fastväxta i golvet (dykarkängor), dålig för att inte säga obefintlig tajming i slag och kombinationer, halvslapp gard och lite allmänt mesigt.
Det släppte lite när vi sparrades en mot två, för då gällde det liksom livet. När den förlängda ryggmärgen kopplades in och jag slutade tänka på vad jag gjorde, fungerade det f-n så mycket bättre.
För att sammanfatta detta positivt (ja, jag vet, för Magda Gad blir väldigt arg på mig när jag tänker i negativa banor) så överlevde jag träningen, jag backade inte undan utan försökte stå kvar eller sidsteppa, och framför allt, så kom jag igång i slutet. Jag tar med mig detta som en koncentrerad doft till nästa träning... för det är nog så nu...
...the ruskie is back!
måndag 9 februari 2009
Ready for combat
Hej!
Kan meddela att mucklorna lämnat tillbaka USB-kabeln till telefonen, men efterlämnat någon form av defekt i pc:n som gjort att Nokia pc suite brakat ihop. Därför inga bilder idag heller.
Men jag kan ju trösta er med att jag nästan kommit tillbaka till samma form jag hade innan ryggskottet för ett tag sedan. Träningen går lätt, medelpass känns extremt lätta och kickboxningen också.
På tisdag smäller det på igen och då står det sparring på schemat. Det var ju ett tag sedan jag hade en mental meltdown och vek ner mig i fighten. Men nu känner jag mig hel, stark och smidig. Dessutom ett kilo lättare än för en vecka sedan.
Kan tyvärr inte skriva så mycket mer just nu, för jag skall ut och jaga mucklor...
Kan meddela att mucklorna lämnat tillbaka USB-kabeln till telefonen, men efterlämnat någon form av defekt i pc:n som gjort att Nokia pc suite brakat ihop. Därför inga bilder idag heller.
Men jag kan ju trösta er med att jag nästan kommit tillbaka till samma form jag hade innan ryggskottet för ett tag sedan. Träningen går lätt, medelpass känns extremt lätta och kickboxningen också.
På tisdag smäller det på igen och då står det sparring på schemat. Det var ju ett tag sedan jag hade en mental meltdown och vek ner mig i fighten. Men nu känner jag mig hel, stark och smidig. Dessutom ett kilo lättare än för en vecka sedan.
Kan tyvärr inte skriva så mycket mer just nu, för jag skall ut och jaga mucklor...
söndag 8 februari 2009
Coachsamtal och mucklor
Jag hade samtal med min coach i slutet på förra veckan. Samtalet var överlag positivt och vi hade en intressant dialog om några inlägg på min blogg. Jag tyckte det mesta var bra, utom vid en punkt, där coachen satte ljuset på en, vad coachen tyckte, var en svaghet i mitt arbete som chef - nämligen att jag ofta lämnar ifrån mig halvfärdiga lösningar.
Jag kände att jag fick taggarna ut och gick i försvarsställning - vilket jag nu i efterhand förstår beror på att problemet var konkret. Jag skyllde på tidsbrist, korta deadlines och framför allt skyllde jag på den föränderliga omvärlden. Ajaj...
Jag tror den främsta orsaken är felaktig och bristande prioritering bland mina arbetsuppgifter. Tack coachen!
Sedan hade jag tänkt att lägga upp ett par bilder på bloggen - men nu är det så att vårt hem har blivit invaderat av, tro det eller ej, MUCKLOR! Har du läst "Pettsson och Findus" så vet du vad mucklor är. Rätt trivsamma små varelser, men väldigt duktiga på att flytta och gömma saker för hemmets övriga invånare. För att citera "När Findus var liten och försvann":
"Sådär var det jämt! Skruvar, pennor, verktyg, allt möjligt bara försvann, fast han visste precis ungefär var han (Pettsson) lagt dem. Och sedan hittade han dem långt senare någon annanstans. Som om det fanns någon annan i huset som lånade hans saker"
Det som försvunnit nu är: Laddkabel till kameran, USB-kabeln till telefonen, fronten till bilstereon (den hör inte hit egentligen, men jag tar med den bara för att påvisa den oerhörda omfattningen av mucklarnas låneri) och nycklarna till soprummet. Och detta, märk väl, på en helg!
Jag kan inte plocka bilder från kameran, eftersom batteriet är slut och laddkabeln försvunnen. Jag kan inte lägga upp bilder från telefonen eftersom USB-kabeln är försvunnen. Vi har dessutom ingen musik i bilen men å andra sidan gott om stinkande räkskal i hallen.
Så därför inga bilder på helgens träningspass, vilket är lite synd. Men det kommer.
Jag kände att jag fick taggarna ut och gick i försvarsställning - vilket jag nu i efterhand förstår beror på att problemet var konkret. Jag skyllde på tidsbrist, korta deadlines och framför allt skyllde jag på den föränderliga omvärlden. Ajaj...
Jag tror den främsta orsaken är felaktig och bristande prioritering bland mina arbetsuppgifter. Tack coachen!
Sedan hade jag tänkt att lägga upp ett par bilder på bloggen - men nu är det så att vårt hem har blivit invaderat av, tro det eller ej, MUCKLOR! Har du läst "Pettsson och Findus" så vet du vad mucklor är. Rätt trivsamma små varelser, men väldigt duktiga på att flytta och gömma saker för hemmets övriga invånare. För att citera "När Findus var liten och försvann":
"Sådär var det jämt! Skruvar, pennor, verktyg, allt möjligt bara försvann, fast han visste precis ungefär var han (Pettsson) lagt dem. Och sedan hittade han dem långt senare någon annanstans. Som om det fanns någon annan i huset som lånade hans saker"
Det som försvunnit nu är: Laddkabel till kameran, USB-kabeln till telefonen, fronten till bilstereon (den hör inte hit egentligen, men jag tar med den bara för att påvisa den oerhörda omfattningen av mucklarnas låneri) och nycklarna till soprummet. Och detta, märk väl, på en helg!
Jag kan inte plocka bilder från kameran, eftersom batteriet är slut och laddkabeln försvunnen. Jag kan inte lägga upp bilder från telefonen eftersom USB-kabeln är försvunnen. Vi har dessutom ingen musik i bilen men å andra sidan gott om stinkande räkskal i hallen.
Så därför inga bilder på helgens träningspass, vilket är lite synd. Men det kommer.
fredag 6 februari 2009
Mina matvanor
Okej!
Jag satt efter att ha läst flera bloggar om kost och tänkte lite på vad jag stoppar i mig. Jag kom fram till att jag äter väldigt mycket och väldigt regelbundet, men har kanske aningen dålig variation i maten.
Men så här ser en "normaldag" ut hos Andrej:
05:10 - Frukost. Oftast två smörgåsar med pålägg (ost, skinka, leverpastej...) med skivad gurka/tomat. En kopp kaffe med mjölk.
08:45 - Frukost. En skål fil/Yougurt/mjölk med havrefras och musli. En kopp kaffe.
12:00 - Lunch. I 9 fall av 10 medhavd mat som värms i micron = se middag
15:00 - Gärna en frukt innan jag cyklar till dagis för att hämta Sofia.
17:00 - Middag. Pasta/ris/potatis i alla upptänkliga former tillsammans med kött/fisk. Ibland soppa (grönsakssoppa). Kaffe.
21:00 - Kvällsmat. Väldigt olika beroende på om och vad jag tränat.
Kickboxning: Om det är tung träning med mycket fys och sparring är det alltid Gainomax direkt efter träningen. På kvällen gärna en halv ostkaka med filmjölk och musli.
Skivstång: Samma som kickboxning.
Station medel/intensiv: samma som kickboxning.
Jympa medel/intensiv/Puls: Mycket vatten och två smörgåsar. Ofta med majonäs och makrill i tomatsås.
Löpning/Crosstrainer: Samma som jympa.
En liten kommentar: Jag har valt bort följande: McD, pizza, chips&dip, godis, läskedrycker, socker (typ strösocker i flingorna, kaffet...). Inga andra skäl än att jag mår konstigt och tränar mycket sämre med skräp i kroppen än utan. Och den njutningen att kunna köra hårt på ett pass uppvägar all njutning som en fredagsfylla eller lördagsgodis någonsin kan ge. Och jag har hellre en rejäl träningsvärk än en rejäl baksmälla.
Däremot äter jag gärna nötter, bär och torkade frukter på fredag och lördagkvällar. Och förunderligt god hemmalagad godis som du kan hitta här. Leta efter filmsnacks.
Jag satt efter att ha läst flera bloggar om kost och tänkte lite på vad jag stoppar i mig. Jag kom fram till att jag äter väldigt mycket och väldigt regelbundet, men har kanske aningen dålig variation i maten.
Men så här ser en "normaldag" ut hos Andrej:
05:10 - Frukost. Oftast två smörgåsar med pålägg (ost, skinka, leverpastej...) med skivad gurka/tomat. En kopp kaffe med mjölk.
08:45 - Frukost. En skål fil/Yougurt/mjölk med havrefras och musli. En kopp kaffe.
12:00 - Lunch. I 9 fall av 10 medhavd mat som värms i micron = se middag
15:00 - Gärna en frukt innan jag cyklar till dagis för att hämta Sofia.
17:00 - Middag. Pasta/ris/potatis i alla upptänkliga former tillsammans med kött/fisk. Ibland soppa (grönsakssoppa). Kaffe.
21:00 - Kvällsmat. Väldigt olika beroende på om och vad jag tränat.
Kickboxning: Om det är tung träning med mycket fys och sparring är det alltid Gainomax direkt efter träningen. På kvällen gärna en halv ostkaka med filmjölk och musli.
Skivstång: Samma som kickboxning.
Station medel/intensiv: samma som kickboxning.
Jympa medel/intensiv/Puls: Mycket vatten och två smörgåsar. Ofta med majonäs och makrill i tomatsås.
Löpning/Crosstrainer: Samma som jympa.
En liten kommentar: Jag har valt bort följande: McD, pizza, chips&dip, godis, läskedrycker, socker (typ strösocker i flingorna, kaffet...). Inga andra skäl än att jag mår konstigt och tränar mycket sämre med skräp i kroppen än utan. Och den njutningen att kunna köra hårt på ett pass uppvägar all njutning som en fredagsfylla eller lördagsgodis någonsin kan ge. Och jag har hellre en rejäl träningsvärk än en rejäl baksmälla.
Däremot äter jag gärna nötter, bär och torkade frukter på fredag och lördagkvällar. Och förunderligt god hemmalagad godis som du kan hitta här. Leta efter filmsnacks.
onsdag 4 februari 2009
Spinningpremiär
Det slog mig först en timme efter passet var slut. Av en ren tillfällighet ramlade jag idag in på ett styrke/spinn-pass på Friskis (45 minuter skivstång/45 minuter spinn), främst beroende på att Sebastian inte hade någon träning på kvällen. Trivdes inte med tanken på löpbandet och så öppnades detta pass mitt framför mina ögon - det som alltid brukar vara fullbokat!
Jättekul, jobbigt och väldigt svettigt.
Men det var, som sagt, först efteråt som jag kom på en sak: detta var första spinningpasset sedan jag fick min pacemaker. Sist jag var med på ett pass höll jag på att svimma (nähä?). Det var i våras förra året. Och nu! Vilken otrolig skillnad! Det var ju inte jobbigt! Eller, jo, det var ju jobbigt och jag var totalt genomsvett, men det var inte jobbigt på det sättet - att jag mådde illa och så yr att jag bara ville stiga av cykeln. Vilken känsla det var!
Jag har sagt detta förut (typ 10 ggr) men jag säger det igen:
Tack, käraste pacemaker, för att du finns och för att du får min kropp att funka.
Jättekul, jobbigt och väldigt svettigt.
Men det var, som sagt, först efteråt som jag kom på en sak: detta var första spinningpasset sedan jag fick min pacemaker. Sist jag var med på ett pass höll jag på att svimma (nähä?). Det var i våras förra året. Och nu! Vilken otrolig skillnad! Det var ju inte jobbigt! Eller, jo, det var ju jobbigt och jag var totalt genomsvett, men det var inte jobbigt på det sättet - att jag mådde illa och så yr att jag bara ville stiga av cykeln. Vilken känsla det var!
Jag har sagt detta förut (typ 10 ggr) men jag säger det igen:
Tack, käraste pacemaker, för att du finns och för att du får min kropp att funka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)