.png)
Det börjar bli lite intressant det här med aktiv vila. Flera bloggare har skrivit om detta så jag tänkte ge min (inte unika) syn på detta.
Den allmänna föreställningen hos många är att om du tränar så måste du planera in vilodagar för att kroppen skall hinna återhämta sig. Vi diskuterade detta senast i tisdags på lunchen på mitt jobb.
-"Du måste vila också!" var kommentaren när jag berättade att jag testar att träna trettio dagar i sträck.
Jag börjar själv tro att detta mer och mer är en relativ sanning.
Jag har läst flera bloggar, t.ex. Snorkfröken, där det inte finns vilodagar inlagda, men där personen mår hur bra som helst.
Ja, jag vet. Alla är olika. Alla har olika intressen. Alla VILL inte träna varje dag. Alla KAN inte träna varje dag. Absolut. Jag köper det helt och hållet.
Men frågan är: Måste jag som inte har några sociala eller funktionsmässiga hinder vila en eller två dagar i veckan för att kroppen skall kunna återhämta sig? Och hur definierar du vila?
Det som jag är övertygad om är att om du med vila menar "Att ligga på sofflocket" så tror jag inte på det. Människokroppen är inte skapad för att ligga på sofflocket om du är frisk. Rörelse är för kroppen ett sätt att hålla sig frisk. Och för att lättare kunna läka. Det beror alltså på HUR MYCKET du rör dig när du vilar, och VAD du rör när du vilar. Tränar du benen dag ett, så kan du träna axlar dag 2, utan att benen tar stryk. Snarare mår de bra av uppvärmningen och måttfull ansträngning.
Hemligheten ligger i att kunna vila och återhämta sig, men att göra det på ett aktivt och övertänkt sätt. DET är jag mer och mer övertygad om.
Jag varvar stentuffa pass på två eller tre timmar med lätta joggingturer på 30 minuter. Skivstång varvat med kickboxning. Skall lägga in stretchpass/pilates vissa dagar när jag inte vill sticka ut snoken genom dörren för att det är uruselt väder. Jag tror INTE att jag kommer att må sämre av detta, snarare tvärtom. Jag kommer att bli starkare, mer uthållig och återhämta mig snabbare mellan träningspassen.
Men det är som jag skrev tidigare något som kanske passar mig, men som inte kan eller vill hålla på med. Vill du ta en vilodag, så gör det. Vill du inte, så behöver du inte. Bara tänk igenom vad och hur du tränar, lyssna på kroppen så kommer du att hitta rätt med träningen.
7 kommentarer:
Helt rätt tycker även jag! Jag körde 70-80 dagar förut utan någon vila utan problem, men då var jag bara ute och sprang vissa dagar.
Så för en annan kändes dom dagarna nästan som vila. Medans andra skulle räkna sånna dagar som en dag då dom faktiskt tränar =)
Ja, intressant det där. Man vill ju hitta det optimala för sig!
Tack för kommentaren hos mig! Ja, det var verkligen svettpass det, 2,5 timmes träning. Men söndag är en bra dag för såna svettpass! Ha en bra dag!
Jag tror att var och en måste definiera vila... att någon dag simma som alternativ till joggingrundorna och gympassen kan ju vara "vila" därför att det kanske är mer avslappnande eller schemabrytande...
Eller att man någon dag i veckan tränar yoga eller så... behöver ju inte springa 45 mil varje dag.;.)
Ser man det så, så tror jag inte heller på sofflocksfilosofin... herregud, då har inte jag vilat sedan vi skaffade hundarna;.)
Iofs är ju löpning ganska nedbrytande och slitsamt för kroppen, så om det är "vila" är ju tveksamt. Iofs skillnad på löpning och löpning. Jag brukar försöka vila en dag i veckan iaf och hellre köra dubbelpass ngn dag för att komma upp i 6-8 pass per veckan, tycker det känns som jag får bättre resultat då men var och en känner ju sin egen kropp bäst.
Wushu: Precis vad jag försökte mena. Vila är relativt och träning är relativt.
Cicci: Söndagar är bäst. Och så har jag tagit ledigt från jobbet på måndag (dagis stängt) så det blir dessutom sovmorgon dagen efter.
MM: Nä, precis. Jag cyklar ju tor jobbet varje dag = 1,2 mil. Men på något sätt räknas inte det. Konstigt egentligen. Men bonus är ju bonus.
Fartfylld: Jag tror att jag tar löpningen som ett avbrott från övrig träning som belastar mina axlar, bröst, nacke och skuldror rätt häftigt. De får ju "vila" iaf. Men som du säger: man skall lyssna på sin kropp
Det där verkar vara så individuellt. Men en kompis sa att man inte ska tänka vilodag/ar när man låter kroppen återhämta sig. Utan att det är återhämtningsdag/dagar och är lika viktigt som träningsdagar.
När jag tänker återhämtningsdag/dagar så blir det lättare att ta det. Fast i praktiken är det svårt att låta bli när det är något man blivit biten av.
Dessutom finns det en del som talar för att gamla gubbar av mitt slag behöver mer återhämtning än ungdomar som är knappt 45 år eller så.
Grattis till utomhuslubbet :) en annan har inte sprungit på löpband på en evighet. Men jag minns att det var som att springa nerförsbacke. Knappt man blev det trött av det.
Läste lite om återhämtning i senaste numret av tidningen "Aktiv träning". Kanske ngt att kika på? Och bra inlägg!
Skicka en kommentar