Hugaligen

Gårdagen slutade med Jim Carrey´s "Yes Man". Samt någon plötslig feberfrossa. Nog för att jag var på McD med Sofia - men det här är ju löjligt. Lade mig vid midnatt och bara skakade och hackade tänder som värsta bävern.
Vaknar idag och är feberfri och pigg. Vad f-n hände?

Testar med viss tveksamhet fyspasset på Ironman Majorna Kickboxning ändå. Jag tar med mig en kamera så har jag en ursäkt att gå ifrån ifall jag skulle få frossa igen. Eller om det mot förmodan skulle vara ett för tufft pass. (HA!) Och ja, jag har laddat kameran med nytt minneskort (2GB). Och ja, det kommer bilder.

Vemod

Ibland har jag lite konstig humor. Eller rättare sagt, så har jag alldeles utmärkt, rolig humor, men andra förstår den inte.
På Friskis igår visade det sig att det var årets sista cirkelfys. Dessutom inget på lördag och troligtvis inget på måndag.
-"Va? Inget på måndag heller?" frågade jag Kicki och Lisbeth som håller i passen.
-"Nä. Vi skall ha ett nytt pass och vi blir inte klara med allt till måndag."
-"Åh, vad f-n! Skall ni byta ut alla övningar?"
-"Japp. Helt nytt från scratch."
-"Men så kan ni inte göra. Jag som precis slutat få träningsvärk."
Och så möter jag två tomma blickar som stirrar på mig. Två fågelholkar. Kontentan av deras uppsyner kan väl summeras som "Sicken dumskalle".
-"Hallå! Jag skojar med er. Skitbra med nya övningar!"
Två fågelholkar förbyts till två lättade anleten. Och två jätteskratt.

Jösses....

Ole, dole, doff...

Jag är nu ledig en hel vecka från jobbet. Det är verkligen jätteskönt men ledig kanske är fel ord. Jag lovade att göra minst en sak om dagen som min sambo brukar sköta (och som hon nådigt gett mig lov till att göra):
Jag tjuvstartade igår med att städa kylskåpet. Idag skall jag testa att dammsuga, förutsatt att jag hittar dammsugaren och fattar hur den funkar (jag skojar - klart jag vet hur den funkar, det var ju jag som köpte den. Till henne, alltså). Plocka undan och ihop i förrådet (fy f---n). Gå ut med hunden, ta hand om barnen, laga mat ingår ju i själva konceptet när jag är hemma. Så ledig är väl fel ord - men jag behöver ju inte gå upp i svinottan iallafall.
Träningsmässigt så var förra veckan all-time-low: 2 timmar och 45 minuter. Jösses. Så lite har jag inte tränat sedan Jesus gick i kortbyxor. Men jag känner mig pigg i kroppen. Så denna vecka trappar jag upp aningens aningen:
Måndag - F&S medel och cirkelfys (2 timmar)
Onsdag - Fyspass på Ironman Majorna Kickboxning (nej, det är inte jag som håller i passet. Det var en av träningskompisarna som nosade upp detta pass och frågade om jag ville hänga på). Säkert 90 minuter.
Fredag - Njutjogg om jag känner att jag pallar efter onsdagen. Minst en mil ren och skär njutning.
Söndag - Skivstång på F&S. 1 timme.
Summa ca 5,5 timmar. Får se vad kroppen, knoppen och hjärtat mitt svarar på detta.

Känslig rysk

Jag har då inte varit med om maken. När det gäller konstiga matvanor, alltså.
På julafton startade jag det sedvanliga frosseriet, fast i en rätt mild form (enligt mig själv). Jansssons frestelse, krabbomlett, lax, sill och ägg i första omgången. Köttbullar, skinka, senap, prinskorv och lite salami i andra omgången. Kaffe och en pepparkaka. Sedan lite äggost med sylt (två timmar senare).
Två lättöl.
Sedan började jag dricka. Vatten alltså. Glas efter glas efter glas. Sedan började springet på toa. Plus att jag fick fortsätta drick vatten. Pågick hela natten. Och halva juldagen.
Senast jag kände så var när jag åt en kebab för typ fyra månader sedan. Helt uttorkad i munnen och kroppen. Totalt slut i kroppen. Kände mig bakfull och grinig och trött.
Idag fick jag svettas ut det sista från julafton. Och som senast med kebaben smakade svettet - salt. Vansinnigt salt. Så som en slutsats: det finns fördelar med att äta bra mat under ett år. Kroppen säger ifrån när man äter "dålig" mat - i detta fall sådan mat som är alldeles för salt.

God Jul...

...önskas alla tjocka, smala, långa, korta, blonda, mörka, svarta, gula, vita, röda, snabba, renliga, långsamma, svaga, hästar, starka, flator, snälla, fantasifulla, vänliga, omtänksamma, lyhörda, leende, gråtande, rika, fattiga, halvvälbeställda, snurriga, nakna, välklädda, smaklösa, arkitekter, bohemer, poliser, solkiga, postisar, lärare, hundar, sjukvårdspersonal, snöröjare, mammor, barn, chefer, bögar, transor, pappor, seglare och... golfare!

Goooood Juuuuul!!!!!!

Miss-match-miss

Ibland blir det inte riktigt som jag har tänkt mig.
I lördags satt jag uppe till klockan ett på natten och pusslade med ett fys/konditionspass till mina kära kickboxarvänner. Tanken var att köra intervallpass på 45 sekunder med 15 sekunders vila mellan. Inga tyngder eller annat, utan bara med kroppen som utgångspunkt. 15 intervaller som skulle suga musten ur mina träningskompisar.
Själva passet var inte svårt att få ihop. Problemet uppstod när jag skulle klippa ihop musiken till passet. Alltså 45 sekunder musik med åtföljande 15 sekunder tystnad (då jag får chansen att visa nästa övning). Det slutade med att jag använde mig av Windows MovieMaker till detta, för jag har faktiskt ingen aning om vilket program jag skulle använda.
Det blev ändå någorlunda bra till sist. Förutom en sak. När jag kommer till träningslokalen så har någon bytt ut låset till jympasalens stereoanläggning!!!! Jag kom inte åt stereon, ingen musik, bara.... skit också!
Nå. CD-n finns ju kvar. Och huvudtränaren lovade att skaffa fram en bergsprängare. Men ändå.... vilket anti-klimax.
BTW, är det någon som vet om det finns något bra freeware-program som jag kan klippa musik i?

Sliten rysk

Vad sliten du ser ut, sa min sambo i lördags kväll. Och upprepade det i söndags eftermiddag. Och då kände jag mig... lite småtrött.

Ibland känner man sig lika gammal som man ser ut.

Ja, det var väldans. Jag bestämde på rak hand att måndag skulle bli sovmorgon. Det kan bli lite mycket på jobbet under jul. Så nu får det vara en stund. Tur att man har någon som kan säga ifrån ibland.