Bakgrund Del 1

Nu när de absolut hetaste känslorna över SD har svalnat en aning, sitter jag och försöker minnas något från min mamma och mormor, som stack från dåvarande Sovjet.
Mormor tog hand om mig på heltid och berättade en del om hur det var i dåvarande Sovjet: Känslorna var dubbla - dels hatade hon vissa delar av Sovjet, dels var hon otroligt patriotisk: dels var hon och mamma invandrare, dels hatade hon invandrare, eller rättare sagt judar och zigenare. Zigenare spottade hon efter om hon såg dem ute på gatan.

I slutet av hennes vistelse i Sverige bodde hon i Angered (Göteborgs svar på Botkyrka, Rosengård etc). Hon var otroligt obekväm där, eftersom det "bara bodde araber och zigenare" där. Ingen kunde svenska (trots att hon själv milt sagt stapplade sig fram på svenska - jag var ställföreträdande tolk under alla år).

Mormor visste mycket väl om vilken tur hon hade som kom ut ur Sovjet: efter vad jag fick berättat för mig började det osa katt så fort mamma stack till Sverige. Mormor jobbade på något slags ministerium, vilket inte var så lyckat. Hon berättade hur hon blev ivägsläpad till Ljubljankafängelset helt plötsligt. Hon hade tydligen skrattat åt ett skämt om Stalin som hon hörde, vilket väl var ett svepskäl som heter duga. Fängelsecell, förhörsrum, blankpolerade stövlar, skarpa lampor i ansiktet, hot, skrik... hela köret.
När hon väl blev utsläppt och kom hem var hennes lägenhet tömd och igenbommad. Hon hade blivit en "icke-önskvärd medborgare". Hur hon kom ut ur landet vet jag inte, men ut kom hon.

fortsättning följer