fredag 13 februari 2009

Vilodag med minnen från Kina

om du kan kalla det för vilodag egentligen. Jag gick upp kvart i fem som vanligt. Cyklade mina sex kilometer till jobbet. Jobbade mest med sortering och brevbäring under dagen. Cyklade hem vid kvart över tre för att hämta Sofia på dagis. Hem och laga mat.
Nä. Vilodagen var nog i första hand från träningen. Jag får tid att uppdatera mig i bloggningen. Jag följer en intressant blogg från Kina just nu. Wushu. Det väcker en del minnen till liv!
1989 var jag i Hong Kong. Jag bara åkte dit. Det är sånt jag gjorde på den tiden. Jag fick infall och följde dem fullt ut. Som till exempel att åka till HongKong utan att planera det något vidare innan. "Det ordnar sig" var mottot och underligt nog så brukar det göra det.
Flög från Landvetter och missade anslutningsflyget i London. Fick byta biljetter och ta en annat flyg som mellanlandade på Fillipinerna. När jag sedan äntligen anlände till Hongkong hade allt mitt bagage försvunnit någonstans i Asien. Dessutom kom jag fram mitt i natten, iklädd jeans, flanellskjorta och skinnjacka - i trettiogradig värme med 90% luftfuktighet. Och utan något hotellrum.

Jag bodde på vandrarhem, tågluffade inne i "Communist China" med en rad olika människor från hela världen. Två engelsmän som fotvandrat över Himalaya. En tysk kille som studerade kinesiska. Två tyska tjejer. En övervintrad amerikansk hippie, vars livsuppgift var att rädda hundvalpar från att bli uppätna.
Jag åt på illegala utekrogar i Hongkong, gatukök i Kina, syltor i Xian, Goungzhou, Beijing och gud vet var annars. Rökte kinesiska cigaretter och drack kinesikt öl. Jag fick visa upp att jag inte hade tatueringar när jag skulle träna på gym (Triadmärken). Träffade två utomordentligt trevliga Chilenare som flyt från militärtjänsten i sitt hemland. Ett gäng svenskar som bjöd mig på Malboro och Carlsberg (åh, gud vad gott DET var).
Alla dessa minnen som bara dök upp och överföll mig när jag läste wushu-bloggen. Och jag tycker verkligen om dessa mina minnen från arton år tillbaka. Jag tänker vila och låta dem komma tillbaka. Det känns bra att återvända till Kina även om det är "bara" i fantasin...

11 kommentarer:

Vida sa...

Åh, reseminnen.. det är underbart att man på en sekund kan förflytta sig.. och nu kändes det nästan som om jag var i China trots att jag aldrig varit där. En gammal kompis till mig bor i Beijing och arbetar som guide där och jag har en stående inbjudan... men det blir nog inte av i år.

Ha en skön helg!

Kramen

Andrej sa...

Helt galet av dig att inte åka dit. Sådana chanser skall du inte missa. Kina är ett minne för livet.

Anonym sa...

God morgon! Vad härligt men reseminnen.. Så mycket man får när man reser!!
Tack för dina besök hos mig. Det gör mig så glad!!
Jag tänker fråga dig om jag kan länka din blogg?
Ha en bra 14 feb!! :)
* kram *
PS J A G VILL T R Ä N A!!!!

Vida sa...

En stor varm alla hjärtans dag kram till dig (men utan boxhandskar precis som du sa). Hoppas du har en fin dag med familjen.

Kramen från Liv

Andrej sa...

coyntha: No problemo, compadre. Självklart får du länka till mig. (Oj. Skall jag be om ursäkt för att jag inte bad om lov när jag länkade till dig? Det tänkte jag aldrig på!)
Vida: Tackar!

Snorkkis sa...

Härliga minnen, som du säkert kan njuta av resten av livet. Trots att man inte vill göra om saker, känns det så kul att ha varit med om en sån resa antar jag!

Andrej sa...

Ja, det är ett av mina äventyr som kommer att leva kvar i mig resten av mitt liv.

Anonym sa...

Hej.
Visst e det svart att inte langta tillbaka hit, har vart har ett antal ggr nu och senast nar vi akte hem var det "for sista gongen" och det kandes jatte trist, nu ett ar senare e vi tillbaka och stannar for minst nott ar. =)
Vi tranar po ett universitet so det e csn lon som galler. (senare problem)

Andrej sa...

Cissi: Som sagt. Att jag blir grönare och grönare beror INTE på att jag håller på att förvandlas till Hulken!

Magdalena sa...

Det är så häftigt med resminnen. För mig dyker det upp bilder av platser, helt oväntat, ofta precis innan jag somnar. Jag gjorde likadan resa 1992, 7 månader i Kina och sydostaasien. Bara resa dit, inget bokat inget bestämt. Saknar resandet...

Andrej sa...

Magdalena: Jasså! Här får man reda på saker och ting. Tågluffade du också??