Jag hade samtal med min coach i slutet på förra veckan. Samtalet var överlag positivt och vi hade en intressant dialog om några inlägg på min blogg. Jag tyckte det mesta var bra, utom vid en punkt, där coachen satte ljuset på en, vad coachen tyckte, var en svaghet i mitt arbete som chef - nämligen att jag ofta lämnar ifrån mig halvfärdiga lösningar.
Jag kände att jag fick taggarna ut och gick i försvarsställning - vilket jag nu i efterhand förstår beror på att problemet var konkret. Jag skyllde på tidsbrist, korta deadlines och framför allt skyllde jag på den föränderliga omvärlden. Ajaj...
Jag tror den främsta orsaken är felaktig och bristande prioritering bland mina arbetsuppgifter. Tack coachen!
Sedan hade jag tänkt att lägga upp ett par bilder på bloggen - men nu är det så att vårt hem har blivit invaderat av, tro det eller ej, MUCKLOR! Har du läst "Pettsson och Findus" så vet du vad mucklor är. Rätt trivsamma små varelser, men väldigt duktiga på att flytta och gömma saker för hemmets övriga invånare. För att citera "När Findus var liten och försvann":
"Sådär var det jämt! Skruvar, pennor, verktyg, allt möjligt bara försvann, fast han visste precis ungefär var han (Pettsson) lagt dem. Och sedan hittade han dem långt senare någon annanstans. Som om det fanns någon annan i huset som lånade hans saker"
Det som försvunnit nu är: Laddkabel till kameran, USB-kabeln till telefonen, fronten till bilstereon (den hör inte hit egentligen, men jag tar med den bara för att påvisa den oerhörda omfattningen av mucklarnas låneri) och nycklarna till soprummet. Och detta, märk väl, på en helg!
Jag kan inte plocka bilder från kameran, eftersom batteriet är slut och laddkabeln försvunnen. Jag kan inte lägga upp bilder från telefonen eftersom USB-kabeln är försvunnen. Vi har dessutom ingen musik i bilen men å andra sidan gott om stinkande räkskal i hallen.
Så därför inga bilder på helgens träningspass, vilket är lite synd. Men det kommer.
7 kommentarer:
Säkert väldigt utvecklande att ha en coach! Är det främst gällande din karriär du anlitat coachen, eller också för tankar gällande träning?
Vad bra med en coach, jag är oxå nyfiken vilken slags coach det är. Har faktiskt senaste veckan funderat på att det skulle vara bra att han en livscoach. Jag kör ju allt själv, läser, tränar påå saker, försöker bättre på mm men det är så jobbigt i längden, Skulle vara skönt med någon man kunde bolla med.
Pettson är vi välbekanta med, har precis läst en bok till nattningen. Den var rolig - Tuppens minut.
Snorkfröken: Avtalet var enbart gällande mitt jobb som chef och ledare... men även när det gäller positivt tänkande. Och positivt tänkande kan du inte avgränsa till enbart jobbet eller det privata. Så jag tycker att det återspeglas på allt jag gör.
Magdalena: Det räcker att be en god vän, tror jag. Min coach är ju en kollega som hade de personliga egenskaper som jag tyckte jag själv måste arbeta aktivt med att utveckla. Fundera vem du kan be om coachning och var tydlig med exakt vad du vill ha hjälp med. Avgränsa, avgränsa och avgränsa. Bestäm mötesintervaller. Hur lång tid de skall ta.
En coach skall ju sedan belysa vad coachen ser vara problem men inte själv komma med lösningar. Den skall du komma fram till själv i en dialog med coachen. Inga pekpinnar med andra ord.
Testa!
Aha... så det är mucklor.. å jag som skyllt på mina katter när sådana saker händer. Vad gör man för att bli sams med mucklorna då? Ska man ställa ut ett fat mat av nåt slag och i så fall, vad äter de?
/Liv
Vida: Enligt Pettson är de allätare. Börja med att "glömma kvar" en bit smörgås efter frukosten och se om den är borta sedan. Testa lite olika pålägg (eller upplägg). Samma till kvällen.
Åhh i mitt hem finns det också mucklor och de äter strumpor ;0)
Det är alltid nyttigt att ärligt se på sitt eget agerande men efter att man reagerat med att försvara sig ;0)
Pain...: Jag lär mig otroligt mycket på det. Någonstans är det så, att om taggarna åker ut, skall jag ta ett djupt andetag och tänka på varför jag blir arg.
Skicka en kommentar