Sak-letare och fel-letare

Pippi Långstrump är bland mycket annat en sakletare. Jag tycker väldigt mycket om henne, bland annat för att hon ägnar sig åt sakletning. Jag gillar den inställningen till livet som sakletning innebär. Ett rätt chosefritt och principlöst sätt att förhålla sig till omgivningen och sina medmänniskor och miljön. Man tager vad man haver, helt enkelt, och använder sin fantasi till att förgylla den mest sönderrostade plåtburk med. Det måste vara rätt roligt att umgås med Pippi.

Sedan finns det människor som är motsatsen till sakletare. Låt oss kalla dem fel-letare (Homo Error?). Det brukar vara principfasta människor med djupt rotade traditioner och föreställningar om hur saker skall vara, Och framför allt INTE vara. Jag, för min del, förstår inte hur man kan ägna energi åt hur saker och ting INTE skall vara istället för att leta efter trådrullar som man kan använda till att blåsa såpbubblor med.

-"Vilket jättefint rum ni har gjort. Men där i hörnet är det ju en glipa i listen? Skall det vara så?"
-"Vi skall inte fira jul där, för det har vi bestämt sedan förut!"
-"Det där kommer aldrig att fungera."

Jag tycker inte om Homo Error. De ger mig ingen energi. De utför bara ett seglivat motstånd genom större delen av livet.

Jag umgår mycket hellre med er, mina bloggvänner. Ni är mina Pippi Långstrumpor. Härliga sakletare som berikar livet, är nyfikna och inte bryr er vidare om konventioner. En kollektiv kram till er från mig och min familj!