.png)
Jag läser ju sagan om Momo. Jag har förstått att jag är en av de grå männen som jagar andra människors tid. Och att jag även är utsatt för andras jakt av min tid. Känner mig med andra ord väldigt kluven.
Hursomhelst. Det rör sig mycket om tid just nu. Hur länge jag haft karens från kickboxning. Hur mycket tid vi skall spara på jobbet. Så i måndags ramlade jag in på Friskis tillsammans med min dotter i god tid innan träningen. Det händer inte jätteofta. Sofia tycker det är jätteroligt när jag är värd, för då får hon sopa golvet i gympasalen efteråt. Det är liksom träningens höjdpunkt.
När vi satt i omklädningsrummet för att byta till träningskläder, upptäckte jag att klockan var borta. Följande diskussion började:
-"Titta Sofia. Klockan är ju borta"
Sofia reagerar inte nämnvärt utan fortsätter kämpa med att få på rätt sko på rätt fot.
-"Undrar vad klockan är?", fortsätter jag.
-"Vaddå?" säger Sofia när skorna slutat kämpa emot hennes försök att trä på dem på fötterna.
-"Undrar om vi är sena nu" fortsätter jag. "Klockan är borta och då vet vi ju inte om vi är i tid eller inte"
-"Tja" säger Sofia och börjar klättra på bänkarna i omklädningsrummet. "Då är alla sena då. Om det inte finns klockor."
-"Jaaa, eller så är alla tidiga" försöker jag.
-"Nä. Har vi ingen klocka då kan vi ju inte komma försent iallafall. Eller förtidigt. Och då behöver vi ju inga klockor" fortsätter Sofia sin obesvärade tankegång.
-"Nä" säger jag och försöker pressa henne lite. "Men då kan vi ju inte träna. Ingen kommer ju i tid om vi inte har klockor. Eller hur?"
-"Ja det är väl klart. Då finns det ingen tid. Kan inte vi få sopa gympagolvet ändå? Så kan vi gå hem sedan?"
Hoppsan, tänkte jag för mig själv. Så enkelt var det att ta bort tiden. Verkade ju inte hända så mycket ändå, när allt kom omkring. Vad skönt. Och vad kort min träningskarens blev. Eller?
6 kommentarer:
Barn är härliga. Lyssnar man på dem förstår man hur enkelt livet är egentligen!
Åh, de är så härligt självklara. Det är ju bara vi stora som krånglar till saker och ting med hjälp av klockor, pengar och krig.
Måste säga att jag gillar din visionboard!:.)
Och tack för den otroliga komplimangen, blev ju alldeles generad:.)
Ja barnen bär på mycket klokhet som vi vuxna ibland glömmer..
och att skriva att du är en av de grå männen tycker jag är lite väl hårt mot dig själv faktiskt.
/Liv
Magdalena: Hon måste ha fått mycket från mig (hihi)
MM: Tack för komplimangen själv. Och du skall inte bli generad utan ta åt dig istället, det är du värd.
Vida: ta åt dig, du med Vida. Jag får beröm för min visionbord som var din idé. Tack.
Och vad gäller gråmän - det är ju bland annat den egenskapen som arbetsgivaren betalar mig för. Och jag tar emot pengarna varje månad. Men jag kan ju välja att inte vara så iskall som de är.
Jag har fått två kommentarer av dig nu på sistone men det konstiga är att jag har svårt att komma in på din blogg över-huvud-taget...
Sitter och knaprar på det som är kvar av mitt filmsnacks, helt otroligt gott :) Måste definitivt göra mer till helgen! Visst är det härligt när ens eget godis eller vad det nu är, är mer uppskattat än det gamla vanliga...?!
Oj vad mysig diskussion :) . Härliga funderingar som snurrar i barns huvud.
Skicka en kommentar