På god fot

Det blev ett Muay Thai-pass idag. Jag blev lite orolig för min vrist när vi började med tio minuter hopprep. Tur att jag inte brukar klara mer än ett par hundra hopp innan jag trasslar in mig i linan, för det gav mig lite naturliga vilopauser.
Men träningen flöt på riktigt bra. Jag var mer hämmad av att jag trodde att det skulle göra ont än av att det faktiskt gjorde ont.
Jag klarade rundsparkar på thai-mittsar, framsparkar, knän och flygande knän samt hela fysen utan problem.
Jag är härmed på god fot med min fot igen.

GÔTT!!!!!

Två steg!

Jag tog två steg fram idag.
Lindade min högerfot med hästens (!) klisterbinda (den var väldigt söt: gul med gröna fyrklöver på) och stack iväg till Skarpe Nord (Kungälvs bandybana/fotbollsplan m konstgräs) och körde utegympan, medel.
Foten helt okej. Lite vinglig och lite smärta men jag kunde studsa utan problem.

Så imorgon blir det nypremiär på Göteborgs kickboxning! Fast fan vet om jag inte skall ha en annan klisterlinda!!

Inspiration II

Nu är foten mer eller mindre okej.
Jag körde ett skivstångspass igår, så att mjölksyran gav mig spyvarningar - och joggade lite, lite grann efteråt (400 meter). Visst. Foten är inte helt 100%, men det börjar arta sig och jag tror den håller bra om jag lindar den hårt.
Så under tiden samlar jag inspiration.

Bland annat härifrån:


Jag längtar till onsdag och Göteborgs kickboxning. Jag börjar med teknikpasset för sparringen... nä, så roligt skall de inte få ha med mig.

Inspiration

I väntan på att foten skall läka. Undrar hur många man skulle klara?

Tålamod!

Nä!
Jag och tålamod är inte kompisar. Jag predikar tålamod till alla jag känner när det gäller rehab, men själv? Nä!
Jag linkade iväg till utejympan och schlagerpasset som är sommarens happening - det brukar komma upp till 300 personer och eftersom jag känner många så är det en social happening också.
Men passet?
Nä!
Foten håller inte riktigt.
Och det suger!

Vilar...?

Jag håller på att rehaba min fot ännu. Den känns onekligen bättre och bättre - fast den tyckte inte om att jobba.
Undrar om jag kan komma iväg på morgondagens utejympa?

No pain, no gain?

Gamla talesätt brukar ju vara aktuella oavsett ålder.
Dock inte i fallet med min fot som spökar som värsta exorcisten... Det knäppte till i högerfoten när jag körde löpteknik i lördags och resten av gårdagen gick åt till att halta, liksom denna dag. Att stå på tå är smärtsamt, så tyvärr uteblir kickboxningen imorgon. Det finns inte en chans att jag åker in på vare sig sparring eller teknikträning när jag inte kan stå på tå - snacka om att bli söndersmulad av antingen tränaren eller motståndaren.
Skadan kommer dessutom ursprungligen från kickboxningen när jag vid något tillfälle köttade i foten i någons armbåge - jag vet att det var en nybörjare jag mötte, för man håller liksom inte ut sina armbågar i träning. En sena i foten fick sig en rejäl törn den gången. Tån bredvid stortån ser fortfarande lustigt snedvriden ut, så det har säkert med den senan/leden att göra.
Det blir vila och zonsalva i omgångar så får vi se till på onsdag. Tiden läker ju som bekant alla sår. Eller??