På allmän begäran...

nja, egentligen inte, men Madde, som är vår nya goda granne undrade om jag inte tyckte om dem, eftersom jag bara visade bilder på deras hund, men inte på dem. En sådan begäran kan jag naturligtvis inte avslå. Så här kommer ett par bilder:


Madde. Kallas även "Arga Grannen" . Här på besök hos oss en av de soligare dagarna i juni. Dessutom på väldigt gott humör. Hrm...

Stefan. Till vardags "Arga Grannens" äkta hälft. Kallas även för... öhh... Srefan. Cool kille iallafall.

Så. Då var dessa två presenterade ordentligt. Vi skall iväg på semester tillsammans så förråden med roliga historier lär ju fyllas på allteftersom. Håll ögonen öppna.

Varför inte...

Tänk vad tid jag skulle spara på jobbet om investeringsbegäran till detta gick igenom.

Favorit i repris gånger tre

Favorit i repris 1:
På tisdagens sparring, där jag presterade det bästa jag gjort i sparringsammanhang, råkade en av mina motståndare att gräva sig in i mitt öga med sin handske. Han tog dessutom sömmen på handsken till hjälp. Typ. Vilket två dagar senare resulterat i en ny rispad hornhinna, bultande, illrött öga och en ny kur med ögonsalva. Men ärligt talat. Det var värt det.

Favorit i repris 2:
Torsdagarnas skivstångspass på Friskis har utgått i och med juni. Istället fick man serverat sig stationsjympa medel, vilket är en grymt bra träning med en grymt bra ledare. Så dit begav jag mig. Och blir glatt överraskad, för där står även Patrik, som i vanliga fall leder skivstångspassen, i "civil" träningsmundering. Patrik är ju solklar favorit för skivstångspass, alla kategorier. Vilket resulterade i en kanonkombination, i ett kanonpass.

Favorit i repris 3:
Coachmöte idag. Vi satt i fyrtio minuter och pratade om än det ena och än det andra. Viss kritik fick jag ta, som vanligt. Men rättmätig. Slarvar jag i ett mötesupplägg så är det bra att få höra det. Jag hade lagt ner massor av tid på presentationer, men hann inte genom det jag skulle. Vilket skapar... ja, inte engagemang, åtminstone. Vad är det man säger? Gör om - gör rätt.
Tack coach.

Gradering

I onsdags var det dags för gradering. Sebastian har tränat. Och tränat. 4 pass i veckan i över ett
år sedan senaste graderingen och nu var det upp till bevis.

Under stränga tränares kritiska ögon genomfördes mönster på mönster, gång på gång.
Sebastian var lugnet själv och såg faktiskt ut att njuta av det hela.

Och klarade naturligtvis graderingen. Upp till blå-rött. Bravo och grattis Sebastian. Pappa är stolt över dig, Med anledning.

Favorit

Jag behöver inte säga så mycket mer, va?
Detta måste vara den bästa serien på TV just nu.

Helt sjuk.
Helt orealistisk.
Helt galen.

Helt i min smak!

I love...

...intervaller. Även när benen är supersega från dubbelpasset igår (90 minuter kickboxning och 60 minuter skivstång) så är intervaller något speciellt. Kanske för att det är så otroligt effektiv träning, samt att det är så extremt specifikt.
Dagen till ära testade jag en lång backe som jag spanat in ett tag. Tvåhundra meter som börjar nästan platt men som sedan bara blir brantare och brantare. Såg ut att vara en riktig pulshöjare så idag fick jag testat backen. Visade sig bli en riktigt bra kompis som hjälpte mig ordentligt med konditionsträningen.
Fyra intervaller med joggvila, sedan fyra minuters vila/stretch och avslutar med fyra intervaller till. Riktigt svettigt. Och jätteskönt.
På något sätt känns det ändå konstigt med så korta pass. Fast innerst inne vet jag ju hur mycket det ger. Redan imorgon. För imorgon hoppas jag på sparring. Mycket sparring.

Hört

Sofiproppen hade sitt 6-års-barnkalas idag. Fyra dagiskompisar kom¨på besök och som vanligt hoppar det både klokskap och underbara grodor ur barnamunnar. Dagens vinnare blev kommentaren som kom när de satt och diskuterade ålderdomen och de krämpor som följer med denna:

-"Gamla hör dåligt, för när man är gammal får man öronproppar! Min farfar hör ingenting och han har en jättepropp i sitt ena öra."