Äventyrsbad

Höstlovet fortsätter och vardagen också.

Igår var det lite allmänt pyssel som gällde - hundpromenader, matlagning (på dagstid - vilken lyx) och träning naturligtvis. Någon form av latmask har krupit fram för jag fick illavarslande smärtor i korsryggen under värmningen. Bet ihop och gick fram till tränaren och sa som det var.
-"Ont i ryggen. Jag tar det lugnt"
Ryggen höll i sig under hela passet men inget alarmerande. Jag är mest stel. Det är troligtvis lite för mycket stillasittande, som till exempel på Valhalla Sporthalls trevliga plaststolar under en sådär nio timmar som sätter sina spår. Lätt sparring - mycket trevligt att sparras med linser. Tänk vad det är mycket lättare att läsa av en motståndare när man faktiskt SER motståndaren. Fem ronder mot mycket varierat motstånd, men jag blev ändå knappt andfådd. Cirkelfys och löpning och avslappning gör rätt mycket.

Idag skall vi till äventyrsbadet i Mölndal. Jag längtar efter att släpa med ryggen till jacuzzi och annat muskelavslappnande. Barnen längtar också. Jämfotahoppande, om man säger så.
-"Skaviåkaskaviåkaskaviåkaskaviåka..."
-"Har ni packat ner badkläder?"
Tystnad. Kaos. Skrik och lite gråt. Tystnad.
-"Skaviåkaskaviåkaskaviåkaskaviåkaskaviåka..."
-"Det öppnar om två timmar. Jag vill att ni följer med ut med hundarna först"
-"Ähhhhh..." och så går tv-n igång.

Och sedan så når ryktet mig att jag kommer få ett nytt erbjudande om jobb också. Fast jag säger inte mer nu, eftersom det kanske innebär ett val. Och du vet ju hur ångestframkallande alla val är. Så jag låter det vara... tills jag står inför ett faktum. Att grubbla är som bekant snarlikt med att gunga gungstol. Du har något att göra för stunden men det leder ingenstans.