Jag hörde en rolig historia. Den gick ungefär så här:
Två äpplen hängde bredvid varandra på en trädgren. Efter ett tag ramlade det ena äpplet ner och slog i marken med ett ljudligt klafs. Det andra äpplet tittade länge efter sin förre kompis, och sade sedan med en suck:
-"Moget"
Ungefär så, fast tragiskt var det även i morse. Cyklade till jobbet i gryningen, cyklar förbi bussstationen i Ytterby och stannar till. För visst är det väl... jovisst. Min gamla cykel som blev stulen förra veckan. Och sedan tittade jag lite närmare. Däcken sönderskurna. Skärmar söndervridna. Ett och annat sönderslaget. Och så tänkte jag:
-"Moget"
8 kommentarer:
Den var bra, inte din cykel historia men den om äpplet. Vad arg man blir när man inte får ha sina saker ifred!!!!
Självklart dyker den upp nu när du fixat en ny cykel.
Pain...: Någonstans kan jag acceptera att någon "lånar" min cykel. Men att slå sönder den? Nej.
Huskatt: Lagen om alltings djävlighet, tror jag det heter.
Så onödigt att slå sönder den... verkligen... förstår inte varför man gör det... men jag tror på "what comes around goes around"
Liv
Ja men det var ju verkligen nödvändigt... morrr.
Men moget-skämtet var riktigt bra; ska dra det på jobbet i morgon!
men fy vad tråkigt! skulle någon göra så med min nya rosa pärla skulle jag dö en smula.
Vida: Mmm. Bad karma är bara förordet.
Snorkfröken: Ännu en positiv grej från cykelmassakern. Ett gott skratt på jobbet. Inte illa.
Fartfylld: Så känns det verkligen.
Två bananer skulle gå över gatan. Den gula gick över vägen men den gröna gömde sig i diket.
Då sa den gula till den gröna:
-Men gud vad du är omogen.
Skicka en kommentar