tisdag 3 februari 2009

Antiklimax

Sedan söndagens något brutala mentala genomklappning, hade jag verkligen laddat för kickboxningen denna tisdag. Jag var väldigt koncentrerad, mentalt förberedd och mycket laddad.
Naturligtvis blev det en av de mest lugna träningar vi haft sedan starten. Lite uppvärmning, stretch och sparkövningar vid ribbstolarna.
Sedan var det teknik, teknik och mer teknik. Ingen fys, ingen sparring, inga tävlingar. Nästan lite avslaget och tråkigt faktiskt. Men väldigt nyttigt.
Eller så upplevde jag det så för att jag var mentalt förberedd och fokuserade på det jag skulle göra och inget annat.
Hursomhelst kändes det aningen som ett antiklimax. Men det kanske bäddar för att jag hittar rätt nästa gång???

4 kommentarer:

Vida sa...

Kanske det men det som är bra med mental träning är precis som med vanlig träning, den är sällan bortkastad utan du kan använda den när det är dags nästa gång.

/Liv

Andrej sa...

Vida: Ja, ingen träning är bortkastad. Fick en kommentar från en träningskompis, om en övning som han tyckte var jobbig, för att han var så dålig på den. "Det är ju därför vi tränar den" - svarade jag.

Mamma Melissa sa...

Hm... lite lugnare tempo skadar nog inte en viss man;,)

Men din peppighet kom säkert till användning någon annanstans!:.)

Ang. din kommentar: Ja, tyvärr finns det galna människor. har själv en vän som är skuldsatt upp över öronen därför att hans pappa tog lån i hans namn när han var barn... inga dåliga belopp heller... tyvärr.

Andrej sa...

MM: Tack för uppmutran och stöd. Värmer verkligen.
Jag vet inte om folk är galna. Giriga möjligtvis och egotrippade. Men som sagt, jag förstår mig inte på den sortens människor. Och vill absolut inte umgås med dem.