Blodig läxa

Det spårade ut lite på sparringen idag. Inte jättemycket, men tillräckligt. Första ronden var på hög nivå och det satte liksom ribban för resten av passet.
Jag slarvade till det och det slutade med en näsbränna - det händer inte ofta men när det händer så gör det ont. Lite snopen sådär står jag på toan och ser hur blodet rinner ur näsan.
Läxa:
Håll ihop garden även när du kurar ihop dig. En uppercut träffar elakt när den träffar.

Lite vishet

Jag har vid flera tillfällen skrivit dessa visdomsord när jag kommenterat inlägg i andra bloggar. Jag tycker de är bra och värda att fundera över - oavsett vilken idrott man sysslar med. Eller överhuvud taget vad man än sysslar med.
Historien läste jag i en artikel i tidningen "Fighter" - tyvärr vet jag inte vilket nummer. Jag vet inte heller om historien är sann, men den är väldigt bra. Och en bra historia som är osann är bättre än en dålig som är sann.
Hursomhelst lyder den på ett ungefär så här:
"En av världens främsta thaiboxare (en thailändare) är på träningsläger i USA. Han besöker ett gym där en thaiboxare från USA tränar. Amerikanen kör med tunga vikter, maxar enormt i bänkpress och andra styrkegrenar, svettas, stönar och är bevisligen mycket starkare än thailändaren. Någon frågar thailändaren vad han tycker om amerikanens och konkurrentens styrkeuppvisning. Thailändarens enkla svar lyder:
-"Make strong inside, not outside"

Artikelförfattaren tolkar uttalandet som att man skall träna coremuskulatur istället för den yttre muskulaturen. Coremuskulaturen stabiliserar en boxare, bidrar till bättre balans, slag och sparkar. Alltså en av orsakerna till att Thailändare ofta har en mycket bra teknik i sin boxning jmf med västerlänningar.
Jag å min sida tolkar det lite annorlunda: för mig handlar uttalandet om den mentala styrkan kontra den fysiska: alltså att en mentalt stark boxare alltid slår en mentalt svagare boxare oavsett muskelstyrkan ch konditionen.

Oavsett vad tolkningen är - historien är så bra så att den är värd ett inlägg. Och öppen för tolkningar!

14 dagar

Det är så man får ståpäls...
Knappt två veckor kvar!

Trailer for The Zone FC 8 - Inferno by MMAbloggen.se from Patrick Jenkinson on Vimeo.

Vaddå inget pannben!

Jag bestämde mig för att använda lördagen till en aktivitet som det var år sedan jag höll på med. Tog pick och pack och gick ner till Friskis, loggade in och var med på...

Spinning!

Inte vilket pass som helst - det var spin puls distans.
Jag trodde jag skulle dö efter femton minuter. Efter 30 minuter hade jag varit och sniffat på maxtempo och då var jag säker på att jag skulle bryta efter 50 minuter.
Men det blev hela passet. 120 minuter! Med en puls som låg på 75-95% av max.
Varför har jag intalat mig att jag saknar pannben??

Bildbevis

Det har varit... lite mycket nu...
Jag har jobbat.
Jag har tränat.
Jag har fixat i stallet.
Jag har däremot INTE uppdaterat bloggen eller följt andra bloggar.

Men ikväll tog jag ledigt från allt och jag presenterar därmed några bilder från de glada hästarna som flyttat in i sina boxar. Det måste vara ett himmelrike att bo så, jämfört med en spilta.

Jag vill börja med den klassiska "före" och "efter"-bilden:

"Så har såg det ut. Efter att vi städat bort allt skräp som låg i byggnaden"

"Och nu ser det ut så här. Makalöst, egentligen"

"Bella - Sambons pålle - ser rätt nöjd ut i sitt nya hem"

"Sadelkammaren så gott som klar med inredningen - sadelhängare, täckeshängare, krokar etc."

Hästarna på plats!

Jag tog inga bilder idag - men det kommer.
För idag satte jag upp galler för fönstren i boxarna, vattenhinkarna, krubborna och hållarna för saltsten - och vips så kunde två av hästarna flytta in i sina nya boxar.
Yes!

Balansprofil

Det gäller att ha de små målen här i livet.
Som nu på onsdag då jag skall till Företagshälsovården för att göra en balansprofil. Konditionstest är utlovat samt en hel del annat. Fokus skall vara mina styrkor - som skall förbättras.
Spännande.