Min dotter

Jag, som naiv pappa, tror och hoppas alltid det bästa om min dotter. Vissa skulle säga att jag har fördomar om vad tjejer skall pyssla med i förhållande till killar. Det kanske är sant.
Inte desto mindre kan jag inte låta bli att bli förbluffad över min dotter. Som till exempel idag, när hon samlat alla sina petshops på köksbordet. Hon satt och klippte till pappersbitar som hon vek upp kanterna på. Petshoparna låg i dessa handgjorda vaggor, mycket gulliga, två och två.

-"Skall petshoparna sova. Vad gulligt att du gör sängar till dom" säger jag och ler, sådär lite manligt överseende.

Nå. Jag borde väl känna min dotter vid detta laget för svaret kom snabbt, svalt och helt neutralt:

-"Nä, det är bårar. Dom har brutit sina ben i en bussolycka"