10-kamp

Okej, nu är jag tillbaka från avslutningen på Göteborgs Kickboxning. Utlovade bilder finns, men inte från själva tio-kampen, eftersom jag var hyfsat aktiv i laget. Skitskojiga grenar, som t.ex. flytta tränare så långt som möjligt med framspark, sparka högst, snabbast förflytta sandsäck, räkna ut vilket kort som saknas i en kortlek på kortast tid osv. Cissi tog dock massor med bilder, så det kommer aktionbilder inom kort, hoppas jag. Tills vidare får du hälla till godo med bilderna nedan:

Jaja. Lite skoj bland allt allvar i tiokampen var det. Johan och Magnus hittar ett nytt sätt att mingla på. Yes, nice kick.

Domartrion räknar och bedömer längd, vikt, svar på kluriga frågor, höjd, snabbhet, måttet av korkade svar. Mutor försökte ges från alla håll och kanter, men det gav ingen fördel. Tror jag.

Domarna var snabba. Trots det var det mingel medan poängen räknades ihop. Trevligt gäng det här. Mycket trevligt.

Slutställning i 10-kampen. Vårt lag, Carebear killers, kom trea i totalen. Det är jag väldigt nöjd med. Stark insats av oss i laget.

Snaaart...

...åker jag till terminsavslutning på Göteborgs Kickboxning. Mmmmmm...
Ute är det 10 minus (Kungälv) och i garaget står bilen med kupévärmaren i full gång. Skall bara ta ut vovsen på en morgonpromenad, väcka min småsnarkande sambo och sedan blir det tre timmars himmelrike.
Naturligtvis hittar jag inte minneskortet på 2 Gb till kameran. Vad skall jag göra nu? Ta 16 bilder med internminnet eller åka in till Maxi och köpa nytt?? Och vad är klockan nu? Och när skulle hunden ut?

"Hallååå... kan vi gå snart eller...? Jag måste *** för ***!"

Jaja, jag kommer....

Orientering

Ojoj-då. För ovanlighetens skull har jag fått en kallelse till Kungälvs sjukhus och deras hjärtspecialist. Det är den specialisten som tyckte jag mycket väl kunde köra kickboxning och träna som jag själv tycker är bra för mig.
Det mötet blir den 15 januari.
Fram tills dess blir det följande angenäma pass:
På lördag är det avslutning på GBG Kickboxning - en tiokamp med skoj och glam.
På söndag är det avslutning på Kungälvs Kickboxning - säkert med en del rolig sparring, och kanske lite rysk-fys?
Sedan blir det en lugn julhelg med god mat och lugna pass - lite joggning, lite cirkelfys med knorr, nåt medelpass och varför inte lite skivstång. Med pulsklocka, naturligtvis.
Jag har börjat orientera mig fram till en bra träningslösning. Troligtvis har jag jobbat fram ett program som jag tycker passar mig och som jag skall presentera för min Kungälvsläkare. Så får jag se och höra vad han tycker om det.
Och det skall bli... jäkligt skönt att få hamna rätt igen.

Pust!

Nu tar jag ny sats. Slut på gnäll och självömkan - slut på "jag kan inte det och inte det". Avstampet skedde igår då jag per telefon fick redan att min nye chef behåller mig på kontoret, som produktionsledare.

Jag får en kollega också för kontoret är så stort så att det krävs två produktionsledare för att kunna hålla allt flytande, med personal- och produktionsplanering. Han nämde min nye kollega vid namn också och jag blev lite förvånad, men samtidigt väldigt positivt överraskad. Jag publicerar en bild på honom, så kanske ni kan gissa vem det är?

Och hur f-n skall jag kunna hålla träningen på lagom nivå nu??

(Bilden är från balonmano.mforos.com)

Veligt

Jag tror "veligt" är ett göteborgsuttryck. Det betuder iallafall att man inte kan bestämma sig.
Och just nu är jag velig.

• Vet inte vad jag får för tjänst på företaget (eller om jag får en tjänst), men får besked imorgon eller i sämsta fall på fredag.
• Vet inte hur jag skall träna, sedan läkaren skrämde upp mig.

Det blir liksom inget av inget just nu. Tur att det är träningsuppehåll om en vecka. Jag behöver tid för att hitta rätt.

Lätt som en plätt

Eller rättare sagt, tung som tjugo plättar.
Helt utsvulten kastar jag mig över de nygräddade plättarna. Jag fick i mig tjugo stycken, med vispgrädde och sylt. Gudagott men det är ju inte direkt så att jag känner mig lätt som en fjäder. Men vad gott det var...
Och nu sitter jag, lite lätt illamående, och funderar på hur de femton minuterna fys skall se ut på kickboxningen imorgon. Jag har ett grundkoncept, som jag lagt på och gjort om litegrann, men jag undrar om det verkligen kan göras så genomdj-v-ligt. Tanken är att det INTE skall kunna gå att genomföra. Och... jag tror banne mig att det blir så...
(Och för dig som börjar bli orolig: Nej, jag är INTE med på detta fyspass)

Mys-mys-jogg

Jag hoppade över Taekwon-don idag och ägnade mig åt en friluftsaktivitet uppe i Fontin. Mörkt och kallt. Nästan alldeles ensam. Bara jag och min andedräkt som pustade ut små ängmoln framför mig i kylan.
Jag hade redan från början bestämt mig för att njuta av joggingturen. Jag lugnade ner tempot så fort jag kände att andningen blev ansträngd, men jag behövde aldrig ta till gång - inte ens i skidbacken. Bara lugnt och stilla och otroligt skönt och avslappnat.
Vad händer då?
Jo, jag springer i stort sett nästan på samma tid som jag sprang på i somras, när jag tog ut mig så att jag höll på att kräkas. Vilket bevisar för mig själv det jag länge har tjatat på na träningskompisar om: slappna av. Ha skoj. Allt blir så otroligt mycket enklare då...