Du som följer den här bloggen vet vid det här laget om att jag har ett lite oroligt förhållningssätt gentemot löpning.
Ungefär som ett barn som, med tiden, lär sig att tycka om vissa klassiska maträtter; sill, blodpudding, sallad, lök osv. Från att betrakta maträtter och smaker med stark skepsis till att se fram emot dem med stark glädje och verkligen njuta av dem.
Men denna sommar har jag vid flera tillfällen verkligen känt mig "vuxen" - verkligen älskat (nåja... verkligen under vissa längre stunder älskat) löpning. Och det har, precis som t.ex. Pladuska skriver, främst samband med löpvägarna.
Jag bifogar därför en bukett bilder på mina absoluta favoriter bland löpvägar. Enjoy!!!
Men.
Du har väl också bilder på vägar som tar andan ur dig när du springer????
6 kommentarer:
Vi är helt enkelt njutningsmänniskor. Vi upplever löpningen mer med ögonen än genom att prestera. Kan det vara så?
Du jobbar för mycket?
Ja mina löpvägar är de finaste och bästa, tycker jag såklart :) men förstår att alla andra tycker samma sak om sina!
Om jag nu inte hela tiden ska vara så trasig så brukar min man och jag alltid springa 5-7,5 km terräng och styrketräna.....men nu är det ju ingen ordning på mig alls som det verkar...men jag vet hur underbart det är eller var.....
Magdalena: JA!
Fartfylld: Jag jobbar sjukt för mycket. Sjukt!
Bondbruden: Inte roligt att vara trasig. Hoppas du läker ihop snart.
Vilka vackra bilder! Jo jag har oxå vackra områden och jag tycker det gör hela löpningen!!
Kram
Linda: För kropp och själ är aldrig fel!
Skicka en kommentar