.png)
har hänt, mer än jobb. Jobb. Jobb. Och lite jobb.
Ny organisation om en vecka och det finns väl någon detalj att slipa på. Plus sommarplaneringen. Tur att jag slipper rulla tummarna på jobbet.
Jo, förresten.
I onsdags hade vi värdträff med valda delar av Friskis-gänget. Hamnar naturligtvis vid samma bord som Bettan - och ja, vi har roligt. Och alla andra också. Väldigt roligt. Nackdelen med att berätta om sina bravader är väl att ingen vågar byta pass med mig och Bettan någonsin. Vi typ glömmer saker och ting. Men roligt har vi. Vi har vad som krävs för att vara lyckliga, helt enkelt: En stark kropp och dåligt minne.
Coachsamtalet gick bra. Jag fick mig en tankeställare: den var rejäl, som vanligt. Det är rätt frapperande hur en fråga kan få mig helt stum och svarslös. Vad är det man säger? Jo, just det:
"Hmmmm.... Något att tänka på...."
7 kommentarer:
Men..vad var det för fråga som fick dig stum?
Idag så hade jag stämt lunchträff med en bekant.. det var bara att jag trodde det var i flemingsberg och hon i stockholm (nästan 20 min med pendeln) men jag spontanåkte in... jag är ju fröken papphammar men har också fokus på lösningar..
Kramar
Känner igen det där...jobb och jobb och jobb....
Håller med dig, den där frågan får jag också då och då, jag blir precis lika stum som du.
För vad ska man svara när de frågar om de får ligga med en.
Ja, det är väl det man gör, tänker på det i efterhand, klurar, funderar... det är väl då något verkligen gjort eftertryck, avtryck i en människa.
Det som satte käppar i hjulet för mig att bli spinningledare var att utbildningen kosteda 20 000 som friskis betalar men om man av någon anledning måste sluta inom 2 år så måste man betala 10 000 av utbildningskostnaden själv. Jag kände att mitt liv inte är fullt så stadigt utan mer föränderligt än att jag vågade chansa....synd, men så är det.
Huskatt: Det vill jag inte avslöja. Den tog styggt, kan man säga. Och jag håller på att bearbeta den. Men det kommer.
Vida: Haha... jag har ju gjort samma sak. Fast det var Örebro och Norrköping. Ja, jösses.
Blackbella: Det gäller att kunna skruva av jobbhuvudet när man går hem. Går ju sådär...
Badgear: Haha! Då blir jag inte mållös. Möjligtvis rodnar jag lite blygsamt.
Fartfylld: Avtryck är ordet.
Tove: Det är onekligen tuffa krav. Men utbildningen är värd det, tycker jag. Men visst kan man känna sig en aning "livegen" ett tag.
Skicka en kommentar