Våta drömmar besannas...

...ibland. Jag har under en längre tid varit avundsjuk på kickboxningsklubbar som har "riktiga" lokaler istället för gympasalar. Jag vet ju om att de finns, men det har känts avlägset när jag tränat i Kungälv.

Men idag åkte jag och hälsade på Göteborgs Kickboxningsklubb i deras nya lokal - och de flesta hade nog behövt lyfta fötterna ordentligt för att slippa trampa på min tunga:

Jeez! Jag skall definitivt träna här en gång i veckan. Minst. Frågan jag ställer mig nu är, hur sjutton skall jag fixa att börja träna i sunkiga gympasalen igen? Bäva månde karaktären...

Före och efter.

Sista inlägget om min stackars cykel. En liten före-efter bild kan vara på sin plats: Så här såg cykeln ut när jag hade hämtat den hos min far. Det var i augusti 2008.

I augusti 2009 var det en själsligt utmärglad krake som stal cykeln från mig. Inte nog med det. Han eller hon förstörde den också. Vilket tyder på att individen inte bara är utmärglad och skral i sin själ, utan även har en tämligen primitiv hjärna.

Vila i frid kära cykel. Det var ett roligt år.

Moget!!

Jag hörde en rolig historia. Den gick ungefär så här:
Två äpplen hängde bredvid varandra på en trädgren. Efter ett tag ramlade det ena äpplet ner och slog i marken med ett ljudligt klafs. Det andra äpplet tittade länge efter sin förre kompis, och sade sedan med en suck:
-"Moget"

Ungefär så, fast tragiskt var det även i morse. Cyklade till jobbet i gryningen, cyklar förbi bussstationen i Ytterby och stannar till. För visst är det väl... jovisst. Min gamla cykel som blev stulen förra veckan. Och sedan tittade jag lite närmare. Däcken sönderskurna. Skärmar söndervridna. Ett och annat sönderslaget. Och så tänkte jag:
-"Moget"

Bästa statyn...

... Ytterby är utan tvekan denna. Jag vet inte hur många gånger jag och Sofia utforskat den på väg till och från Friskis. Alltid hittar man något nytt i den. Idag lade jag märke till den lilla pallen som ramlat omkull längst ner vid bokhögen. Statyn får mig alltid att må bra, på något underligt sätt. Den är så full av nyfikenhet. Naturligtvis har jag glömt vad konstnären heter, men jag får be att återkomma om namnet.

Nyheter i Ryskland

Det finns något positivt med allt som sker. Jag fick ju min cykel stulen förra veckan. Att vända sig försäkringsbolaget är ju som att tala med klagomuren, fast utan den tröstande effekten. Inga pengar därifrån, naturligtvis. Så det var bara att marschera in hos cykelhandlaren och köpa nytt. 4 pistoler senare har jag denna rätt snajsiga cykel, denna gång med godkänt lås, inkapslade växlar (tål vårt vinterklimat lite bättre).

Vad det positiva är? Jag har handlat ett nytt fortskaffningsmedel, vilket bidrar till att Sverige snabbare kan återhämta sig från lågkonjunkturen. Allt har sin mening, eller hur?